|
Mer om Anundshög
Gyllene snittet igen
Vi har sett hur gyllene snittet på två sätt, dels via femstjärnan och Cheopspyramidens konstruktion, har koppalt gyllene snittet till de två stenskeppen vid Anundshög. Vi har ytterligare en uppenbar koppling till gyllene snittet och det är lutningen som anläggningen har.
Mot norr har vi arctan(1/G) och mot östväst har vi arctan(G). Det är vinklarna vi finner på ytan av Cheopspyramiden. Det är även sambandet för Betlehem då arctan(1/G) är vinkeln från nordpolen och arctan(G) är vinkeln från ekvartorn, breddgraden.
arctan(1/G) = 58,2825255 ...
Skärmklipp från Google Earth som visar vinkeln arctan(1/G)=58,28 ... för gyllene snittet och stenskeppens hela längd, 103,02 meter passar väl in.
Vi har ytterligare en koppling till Cheopspyramiden nu. Vi vet att pyramidens sida är 230,35 meter lång. Ytan av pyramiden visar upp arctan(1/G) och arctan(G). Summerar vi 1/G och G får vi roten ur 5=1/G+G, diagonalen i 1:2-rektangeln. Delar vi pyramidens längd med detta får vi 230,35/(1/G+G) = 103,02 meter.
Vi finner relationerna G och 1/G där fiskformen skär femstjärnans ben. Vi finenr samma relationer på ytan av Cheopspyramiden. Vi finner den lutningen hos stenskeppen vid Anundshög men även för Betlehem på jorden. Det gröna korsets relation tillsammans med Chefrenpyramiden ger breddgraden för Anundshög. Chefrenpyramiden har kopplingen till 888 som visats, även talsumman för namnet Jesus.
En breddgrad till
Vi vet ju nu att det var två breddgrader som gav Cheopspyramidens bredd 230,35 meter. Tittar vi nu på Anundshögs breddgrad med metoden som ger breddgarderna för pyramiderna, 360/(12+1/X) med vetskapen att vi nu är nära 60:e breddgranden så kan vi måste vi ersätta 12 med 6, 360/(6+1/X).
Nu visar det sig något fantastiskt.
Vi vet ju att talet 26 är kopplat till symbolsekvationen som ger 1/G och G som lösning, (x5 + 6 + x5)/10=x
Talet 26 är även talsumman för Guds namn för hebreerna som visats. Det smalare stenskeppet har 26 stenar i sig.
Vi vet ju också att pyramiderna har skapat med kunskap om gyllene snittet, mönstret på 12 siffror och Pi. Dessutom vet vi att om vi betraktar mönstren 142857 och 141969 som tal är skillnanden mellan dem 888. Samma som talsumman för namnet Jesus. Men även Moses och 'Jag är den jag är', som visats tidigare.
888=24*37
Det bredare skeppet har 24 stenar. Vi kan nu skapa följande för att passa detta:
1/(26+24/26) = 0,037 142857 142857 142857 ...
Vi vet ju även att namnet Israel och namnen på de israeles stammar är kopplade till talet 37, se under fliken 'I skrift'.
Nu visar det sig att 360/(6+1/(26+24/26)) går genom mitten av de två stenskeppen.
Med jordens dimensioner och mer polomkretsen 40009153 meter blir södra stenskeppet 50,88 meter långt. Det stämmer med skeppets längd.
Skärmklipp från Google Earth som visar att södra stenskeppet. Längden 50,88 meter passar väl med skeppets längd.
Relationen 24/26 finner vi även i konstruktionen som ger kopplingen till 4/Pi. Relationen mallan oranga ytan och blå ytan är 24&26.
Vi har nu två breddgrader som från våra geometrier kring gyllene snittet som defininerar stenskeppens position och storlek vid Anundshög på samma sätt som två breddgrader definierade position och bredd för Cheopspyramiden.
Med det andra vi nu vet om stenskeppen gör detta till en världunik representation av kunskapen bakom pyramiderna. Känsligt som du förstår. Vi ser ju även kopplingen till den matematiska kunskapen som vi återfinner i Bibeln, lika känsligt.
Eriksgatan
Starx söder om stenskeppen går den gamla Eriksgatan. Den är markerad med en rak stenrad. Mäter vi riktningen den har så visar det sig åter vara kopplat till gyllene snittet. Nu är det arccos(G)=51,83 ... garder. Det är vinkeln i genomskärningstriangeln i Cheopspyramiden.
Skärmklipp från Google Earth där riktningen för stenarna som markerar det som anses vara den gamla Eriksgatan. Dess riktning motsvarar arccos(G)=51,83 ... gader. Vinkeln vi finner som genomskärningstriangeln i Cheopspyramiden.
Röda triangeln motsvarar Cheopspyramidens genomskärningstriangel med vinkeln arccos(G). Den vinkel med vilken stenraden 'Eriksgatan' har mot norr.
Chefrenpyramiden
När breddgraden för Anundshög skapas är det från 4/(3+G) och dess delning via Chefrenpyramidens vinkel beskriven via cirkeln, arccos(3/5):
4/(3+G) = 3/5 + (5+G6)/10¨
Det fler stenskepp vid Anundshög. De två som fortfarande kan göras tydliga mätningar på kommer nu att uppvisa kopplingen mellan Cheopspyramdien och Chefrenpyramiden i geometrierna vi rett ut.
Skärmklipp från Google Earth över Anundshög, stenskeppen och 'Eriksgatan'.
Vi har två naturliga kopplingar till Cheopspyramiden. De två sätten ger de två synliga mindre skeppen. Ett av sätten pekar åter på 4/(3+G) och de sätten finns även representerade i två andra stenskepp i Sverige, Rane stenar och Stenskeppet vid Blomsholm.
Vi finner relationen 4/(3+G) både hos femstjärnan och i 'mötet' av Cheopspyramiden och Chefrenpyramidens vinkel i grundkonstruktionen. Basen på Cheopspyramiden i relation till topparna mot kvadraten är 4(3+G), dess lutande sidors längd är roten ur 4/(3+G). Avståndet mellen vinkeln
arccos(3/5) och Cheopspyramidens bas är 4/(3+G).
Relationen 4/(3+G) och relationen 3/5, det som pekar ut södra stenen för de två stora stenkeppen vid Anundshög.
Vi finner kopplingen till vinkeln 3/5*Pi i femstjärnan och 4/(3+G).
Kopplingen mellan Cheopspyramiden, Chefrenpyramiden, femstjärnan och relationen 4/(3+G).
Vi ser nu att formen på det ena av de två mindre stenskeppen överensstämmer med hur relationen
4/(3+G) pekas ut i grundkonstruktionen av gyllene snittet via kvadraten.
Kombinerar vi denna konstruktion med den som gav 4/Pi så framträder relationen (5+G6)/10 som gav breddgraden för de stora Anundshögs skeppen.
Relationen 4/(3+G) här markerad för Chefrenpyramiden som når Cheopspyramidens yttriangel. Mindre grå cirklarna har radien 1. Här delas 4/(3+G) upp i 3/5 och (5+G6)/10. Via cosinus ger 3/5 vinkeln hos Chefrenpyramidens genomskärningstriangel och (5+G6)/10 breddgraden för de stora stenskeppen vid Anundshög.
Vi kan skapa en genometrisk konstruktion som skapar vinkeln för Anundshög. Vi ser då åter en intressant koppling till femstjärnan. Det är relationen 3/10 och 7/10 som framträder. För att skapa vinkeln arccos((5+G6)/10) i en cirkel så förflyttar vi bara inre cirkeln till Cheopspyramiden och drar ut linjen som skär kvadraten i 3/10 och 7/10. Skärningspunkten ger nu breddgraden för Anundshög.
Den geometriska lösningen för Anundshögs breddgrad. Ytterligare en kopplingen mellan femstjärnan och vinkeln för Anundshögs breddgrad framträder nu med.
Anundshög, gyllene snittet och Guds namn
Relationen (5+G6)/10 kan vi enkelt skapa i konstruktionen som ger Chefrenpyramiden i samband med att talen 10, 5, 6 och 5 framträder, de som återskapar gyllene snittet och som även ger Guds namn för Hebréerna. Vi ser då även relationen 4/(3+G).
Röda strecket har längden (5+G6)/10 i relation till vita grundrektanglens bredd. (1+G6)/10 motsvarar den lilla blå rektangelns bredd. 4/10 är relativa avståndet till pyramidens topp längs rektangeln. 4/10 är även relationen mellan höjd och bredd för grå rektangeln. 4/10 + (1+G6)/10 = (5+G6)/10, relationen som ger breddgraden för Anundshög i en cirkel, arccos((5+G6)/10). Vi ser även relationen 4/(3+G) i relation till 1:2-rektangelns bas, grönt streck, om vi lägger till 6/10 som är kvar från Chefrens topp till änden av 1:2-rektangeln.
Konstruktionen ovan är en del av den vi tidigare sett i samband med talen 7 och 12 som vi fann kopplade Cheopspyramidens breddgrad med Stoneheges breddgrad. Vi finner den även i samband med Brutna pyramdien och Röda pyramiden. Även Ales stenar baseras på den.
Röda delen är (5+G6)/10 och gröna 6/10=3/5 i relation till 1:2-rektanglarna, summerar vi dem får vi
4/(3+G).
Vi finner relationen roten ur 4/(3+G) i vinklarna för femstjärnan. Vi tittar på 72 och 18 grader som kopplas till femstjärnan. 72=arcsin(1/(Sqr(4/(3+G))), 18=arccos(1/(Sqr(4/(3+G))),
72=arctan(1/(Sqr(4/(3+G)-1)), 18=arcsin(Sqr(4/(3+G)-1).
Diametern på röda cirkeln och höjden på blå rektangeln har relationen 4/(3+G). Bredden på rektangeln och höjden förhåller sig som roten ur 4/(3+G).
Lägger vi in Chefrenpyramidens genomskärningstriangel där vi annars har Cheopspyramiden i konstruktionen får vi en skärning av cirkeln som ger gyllene snittet. Skapar vi en skeppsform av detta får vi det andra mindre stenskeppet.
Skuggorna av stenarna framträder tydligare än stenarna i bilderna.
Vi ser nu att både Cheopspyramiden och Chefrenpyramiden via gyllene snittet kan förklara formerna för stenskeppen vid Anundshög. Men även den breddgrad anläggningen lagts på.
Longitud
Det finns en likhet till med Betlehem. Betlehem pekas ju ut både med latitud och longitud. Det samma gäller nu Anundshög. För Betlehems del är det sfärisk geometri och storcirklar som gör det. För Anundshög visar det sig vara det andra sättet att beskiva punkter på jordytan, det vi använder idag till våra kartor.
Svårt är det inte heller att genomskåda det hela när vi nu förstått Cheopspyramiden och Chefrenpyramiden. Vi minns att vinkeln vi finner mellan uppåtgåend eoch nedåtgående gången och Cheopspyramiden motsvara vinkeln vi finner i Chefrenpyramiden.
Den vinkeln kan vi uttrycka med hjälp av relationerna i femstjärnan också.
Vinkeln A=4*arctan(G3) och B=4*arctan(G). G och G3 finner vi i femstjärnan som också gav södra stenskeppets form.
Vi minns nu hur talet 120 var associerat med skärningspunkten mellan gångarna. Nu har vi även talet 4 kopplat till samma punkt i Cheopspyramiden via relationerna i femstjärnan, G och G3.
Summerar vi inversen av dessa två tal och skapar en vinkel av dem får vi arctan(1/4+1/120)=
14o 29' 5,04''.
Vi vet att Chefrenpyramidens topp ligger vid longituden 31o 7' 50'', kontrollera med Google Eatrh.
Drar vi nu 14o 29' 5,04'' från 31o 7' 50'' får vi 16o 38' 44,96'', som longitud går den geom södra stenskeppet. Du kontrollerar lätt med Google Earth eller hitta.se.
Men vi ska nu vara medvetna om att Anundshög och pyramiderna ligger på två olika kontinentalplattor vars rörelser kommer att förskjuta dem inbördes med tiden. Exakt var longituden gick när stenskeppen byggdes kan jag inte säga.
Skärmklipp från Google Earth som visar att longituden för idag för södra stenskeppet är
16o 38' 44,96''.
Nämnas skall att en sådan förskjutning mellan Chefrenpyramiden och stenskeppen är betydligt svårare att åstadkomma än att placera ett föremål enbart efter en breddgrad. Ett problem som i sig är gigantiskt. Men detta är monumentalt svårt.
Mer om förskjutningen
Arctan(1/4+1/120)=arctan(31/120)
Vi minns talet 31 som det som kopplades till begreppet EL, eller Gud, för hebreerna. I ursprungsgeometrin motsvarar det även förhållandet mellan diagonalerna och basen i 1:2-rektangeln. När de diagonalerna träffar Chefrenpyramiden i geometrin framträder relationen 4/(3+G). Assosierat med den relationen är talet 27, på motsvarande sätt som 26 kopplas till (G5+ 6 + G5)/10 och
(G5+ 11 + G5)/10, 5+6+5+10=26, 5+11+5+10=31.
26 är ju associerat med både gyllene snittet och Guds namn. Gyllene snittet kopplas till båda stenkeppens former som visats. Nu är 31 kopplat till longituden. Vi skriver ju relationen för skeppen vid Anudnshög som (5+G6)/10. På motsvarade sätt som för 26 och 31 kan vi nu associera denna relation med 5+6+10=21. Det är talsumman för hebreernas begrepp 'Jag är', det begrepp som Gud beskriver sig med i 'Jag är den jag är'.
27 kopplas till 4/(3+G) då vi kan skriva den relationen som (11+G6)/10, 11+6+10=27.
Nu visar det sig att 31/120=1/(3+27/31), det vill säga 31/120 kopplar sig symbolikst till relationen som gav breddraden.
Anundshögsområdet är känt för sina kvinnor begravda i båtar. Anundshög ligger i Badelundaområdet, du får läsa mer om kvinnorgravarna i Badelunda på annat håll.
Mystiken tätnar när vi ser nästa koppling, den via Maria som kom i båt från havet. Länk kommer snart.
Själva Anundshögen
Själva högen ligger på breddgraden 360/(6+1/(26+1/(Sqr(5)/2)) = 59o 37' 49,68''.
Sqr(5)/2 är relationen mellan diagonalen och bassidan i 1:2-rektangeln. Det är den relation som kopplas till 31. Talet 26 är symboltalet för gyllene snittet. Men 26 och 31 är även symboltalen för Guds namn och begreppet Gud för hebréerna.
Det stora gravhögarna i området är placerade efter samma kunskap, se här:
|