|
Svenska skeppssättningar
Våra svenska skeppssättningar har aldrig dolt kunskapen. Det är bara våra föreställningar om dem som gjort att vi inte sett den.
FILM
Film om stenskeppet vid Anundshög och dess koppling till matematiken bakom pyramiderna
Gravar och kultplatser
Precis som pyramiderna lär vi oss att skeppssättningar är gravar eller kultplatser. I våra kyrkor finner vi gravar, vi betraktar inte kyrkor som gravar för det.
Pyramiderna och våra skeppssättningar har matematiken kring gyllene snittet som gemensam nämnare. Deras breddgrader visar på kunskap om både Pi och jordens form. Även en avancerad teknik ligger bakom deras exakta placering på jordytan.
Gravar eller något mer? Pyramider och skeppssättningar förenas via gyllene snittet. Placeringen av dem visar på kunskap om Pi och en avancerad teknik att mäta sig in på jordytan.
Skärmklipp från www.hitta.se med Cheopspyramidens konstruktion lagd ovanpå. Cirkelkonstruktionens koppling till Cheopspyramiden, utan gångarna, har redan visats av Dan Mattson, Nyköping, vid hans undersökning av stenskeppen vid Anundshög. Röda triangeln motsvarar Cheopspyramidens yttriangel.
Pyramider och skeppssättningar
Vi ska här se att de stora skeppssättningarna i Sverige har samma matematik och geometri bakom sina former och breddgrader som de egyptiska pyramiderna. Detta trots stor ålderskillnad.
Trianglarna bakom pyramiderna kopplas till gyllene snittet och ett mönster som framträder i de heltal som skapas av gyllene snittet. Man kan skapa gyllene snittet geometriskt med hjälp av cirklar. Skärningen av dessa cirklar passar ihop med formerna på våra stora svenska skeppssättningar.
På samma sätt som för pyramiderna kan skeppssättningarnas breddgrader förstås med kunskapen bakom gyllene snittet och pyramiderna.
Anundshög
Vi har redan sett hur Cheopspyramidens geometriska mall kopplas till norra stenskeppets form vid Anundshög, Västerås.
Även det södra stenskeppet är kopplat till gyllene snittet och då via femstjärnans konstruktion i geometrin som ger Giza-pyramidernas trianglar.
Södra stenskeppets vid Anundshög och konstruktionen av femstjärnan som baseras på gyllene snittet. De röda cirklarna kan även skapa trianglarna för Cheopspyramiden.
Skärmklipp från www.hitta.se med femstjärnan konstruktion lagd ovanpå. Detta är en skeppssättning som byggs efter fiskformen som vi även sett kopplats till Jesus i kristenheten.
Placeringen
Femstjärnan och dess koppling till Pi och Chefrenpyramiden är nyckeln till dubbelskeppssättningens södra sten. Vi har tidigare sett hur genomskärningstriangeln för Chefrenpyramiden kopplas till Pi via kvadraten och cirkeln. När vi betraktar femstjärnan via det naturliga radianbegreppet baserat på Pi finner vi relationen (3/5)*Pi vid skärningen av femstjärnans ben som symboliserar gyllene snittet.
Chefrenpyramidens genomskärningstriangel och femstjärnan ger koppling mellan relationen 3/5 och Pi.
4/(3+G)
Vi finner relationen 4/(3+G) i både femstjärnan och i genometrin som ger både Cheopspyramiden och Chefrenpyramiden. Se mer om detta under fliken 'I skrift'.
Sqr(4/(3+G)) 4/(3+G)
Relationen mellan längderna för de gröna linjerna är roten ur 4/(3+G). Cheopspyramidens yttriangel bas har här längden 4/(3+G) i relation till de mindre cirklarnas radie, samma relation har vi från vinkeln arccos(3/5) till Cheopspyramidens yttriangel.
Delningen
Vi delar nu upp relationen 4/(3+G) med hjälp av 3/5 som ger kopplingen till Pi.
4/(3+G)=3/5 + (5+G6)/10
Vi minns att arccos(3/5) ger vinkeln i Chefrenpyramiden, triangeln som koppas till Pi.
(5+G6)/10, Cheopspyramiden och femstjärnan
Relationen (5+G6)/10 kopplar samman femstjärnan och Cheopspyramiden med Pi.
Arccos, Chefrenpyramiden och Anundshög
Tittar vi närmare på 4/(3+G) = 3/5 + (5+G6)/10, så ser vi relationen 3/5 och vi vet att arccos(3/5) ger vinkeln i Chefrenpyramiden och mellan gångarna i Cheopspyramiden. Den resterande termen ger breddgraden för stenskeppen vid Anundshög.
Arccos((5+G6)/10) som breddgrad finner vi vid sydstenen hos stenskeppen, den som kopplas till femstjärnan och Cheopspyramiden.
arccos((5+G6)/10) = 59o 37' 50,22''
Stenskeppen ligger alltså exakt där deras form ger att de ska ligga, precis som Cheopspyramiden.
Skärmklipp från www.hitta.se med koordinatvisningen påslagen. Du finner den under 'Fler kartfunktioner'
Stenskeppen vid Anundshög har ytterligare en koppling till Cheopspyramiden, två väldefinierade breddgrader går genom båda objekten. Antalet stenar i stenskeppen leder oss till lösningen och bakgrunden är givetvis våra geometrier. Vi kommer även att se att stenskeppen kopplar sig till den matematiska kunskapen i Bibeln. Men vi ser även att vinkeln arccos(G), genomskärningstriangeln i Cheopspyramiden finns markerade av en stenrad vid skeppssättningen. Det anses vara den gamla Eriksgatan som markeras av stenraden. Vi finner även kopplingen till Chefrenpyramiden och relationen 4/(3+G) via två andra stenskepp vid Anundshög. Det är denna koppling som ger breddgraden för anläggningen.
Läs mer om Anundshög här.
Kontrollera själv
Via Google Earth eller www.hitta.se kan du lätt kontrollera själv. Under Fler kartfunktioner, på hitta.se, väljer du Visa koordinater, LAT: står för latitud eller breddgrad.
Den maximala precision som en breddgrad kan pekas ut med är plus/minus (10-15) meter pågrund av en liten cirkelrörelse som jordaxeln utför på cirka 430 dagar, Chandlerrörelsen. Till skillnad från Giza-platån så förändras Sveriges breddgrader inte nämnvärt då vår kontinentalrörelse sker som en rotation runt jordaxeln.
Världsunik representation av matematiken bakom pyramiderna
De två stora skeppssättningarna vid Anungdshög utanför Västerås är därmed en världsunik representation av matematiken kring gyllene snittet och Cheopspyramiden och Chefrenpyramiden. Södra stenens breddgrad visar en briljant koppling till geometrin och matematiken kring pyramiderna.
Sannolikhet
Vi har nu möjligheten att beräkna sannolikheter av delar av det vi funnit. Det är Chandlerrörelsen som ger oss möjligheten. Vi gör två uppskattningar för att få storleksordningen på sannolikheten. Vi antar första att Chandlerrörelsen har en diameter på 10 meter och att vi har 10 miljoner meter mellan ekvatorn och nordpolen.
1 chans på 1 miljon
Vi kan då dela in avståndet mellan ekvatorn och nordpolen i en miljon band med bredden 10 meter. Vi har nu den situationen att vi har en form som pekar på en breddgrad. Sannolikheten att den breddgrad som väljs för sydstenen hos stenskeppen vid Anundshög av en slump väljs just till den som passar är en på en miljon.
Ales stenar
Basen för formen på skeppssättningen Ales stenar är 7/12. Relationen vi sett vara kopplad till Chefrenpyramiden, Cheopspyramiden och Pi. Se under fliken 'Pyramiderna'.
Vi har även sett hur 12 och 7 framträder när vi bryter ner 360/(12+1/120), breddgraden för skärningen mellan gångarna i Cheopspyramiden. När 12 och 7 framträder i denna breddgrad ser vi hur den kopplas till breddgraden för Stonehenge. Se under fliken 'England'.
Kopplingen mellan Pi och Chefrenpyramiden och Cheopspyramiden gav denna konstruktion. Blå triangel är Chefrenpyramidens genomskärningstrinagel. Den röda ytan kan vikas till den tredimensionella Cheopspyramiden när man viker längs diagonalerna i 1:2-rektanglarna. Omsluter vi konstruktionen med en rektangel får vi en 7:12-rektangel.
Detta kan också ses som en symbol för det vi funnit. I mönstret med de 12 siffrorna fann vi kopplingen till talet 7.
Mönstret 142 241 857 758
Mönstret består av 12 siffror och kopplas till talet 7 som tidigare visats. När talet 7 framträder kan mönstret naturligt delas i 4 grupper med 3 siffror i varje. Vinkeln i Chefrenpyramidens genomskärningstriangel kan beskrivas med relationen 4/3, arctan(4/3).
Vi ser nu:
4/3-3/4=7/12
Tan(arctan(4/3)-arctan(3/4))=7/24
Chefrenpyramidens genomskärningstriangel och relationerna 4/3, 3/4 och 7/24.
Relationen 7/24 och dess invers, 24/7, i konstruktionen som kopplar Chefrenpyramiden till 4/Pi. Relationen 7/24 finner vi även i Cheopspyramiden. Golvet i Kungens kammare ligger mycket nära 7/24 av pyramidens höjd. Drottningens kammare är placerad mycket nära 1/7 av höjden.
Solen, 7/24 och Ales stenar
Lägger vi två 7:12-rektanglar bredvid varandra så vi får en 7:24-rektangel visar det sig att den rektangeln omsluter Ales stenar med stor precision. Faktum är att solen är uppe ungefär 7 timmar av 24 vid vintersolståndet. Idag är solen uppe 7 timmar och 5 minuter under vintersolståndet. Längre tillbaks i tiden var det 7 timmar. Vi finner relationen 7/24 i toppen av Chefrenpyramiden och även i rektangeln som omsluter Ales stenar.
Lägger vi nu in den geometriska kopplingen ovan som omsluts av 7:12-rektangeln ser vi att rundningen vid södra stenen bildas. Låter vi sedan en cirkel som är gyllene snittet av den cirkeln och lägger den i andra ända och drar ett rep runt hela konstruktionen framträder formen för Ales stenar.
Lägger vi in vänstra konstruktionen över Ales stenar passar den med rektangeln som omsluter stenskeppet och stenarna. Till och med den lilla stenen kommer att motsvara pyramidens topp. Norra delen av stenskeppets cirkel passar med en cirkel som motsvara gyllene snittetcirkeln den första. Den relationen har vi mellan blå och röda cirkeln i högra konstruktionen.
Den röda ytan i bilden ovan kan vikas till den tredimensionella Cheopspyramiden. I toppen av den finner vi vinkeln 2arctan(G) som med arctan(7/24) och arctan(1) kan skrivas: arctan(1)+arctan(7/24)+arctan(1/(26+1/3)). Anläggningen lutar 45 grader eller arctan(1). 26 känner vi igen som 10+5+6+5, talen som via en ekvation återskapar gyllene snittet, och även talsumman för Guds namn, YHWH. Vi finner även 1/(26+1/3) för Chefrenpyramidens topp, arctan(3)+arctan(1/(26+1/3))=arctan(24/7).
Slår vi ett omslutande rep kring de cirklarna och mitten av 7:24 rektangeln får vi formen på Ales stenar med stor noggrannhet. Vi finner alltså relationen 7/24 eller dess invers 24/7 här.
Skärmklipp från www.hitta.se med konstruktionen lagd ovanpå.
Undantaget
Vi har nu sett att det är samma bakgrund till formen för Ales stenar även om den skiljer sig från skärande cirklar. Detta gör Ales stenars form till ett undantag, men ändå sammankopplat med samma bakomliggande kunskap. Placeringen av stenskeppet kommer att bekräfta kopplingen.
Placeringen
När vi betraktade gångsystemet inne i Cheopspyramiden såg vi att vi hade en koppling till konstruktionen nedan. I konstruktionen framträder en rektangel med relationen 2/13 som en koppling mellan Cheopspyramidens toppar.
Vi minns Cheopspyramidens delning med 1/2, 1/3 och 1/6, som kom från Chefrenpyramidens konstruktion. Multiplicerar vi dem får vi, 1/2*1/3*1/6=1/36. 3/10 i femstjärnan är lika med 36/120. Vi minns även kopplingstalet 1/120 som kopplade 7/24 till 3/10 i femstjärnans skärning där gyllene snittet framträder. 3/10=7/24+1/120.
Relationen 2/13 utifrån Chefrenpyramidens topp vars vinkel kunde beskrivas med omslutande rektangeln hos Ales stenar, arctan(1/(7/24)).
Vi har kan multiplicera 1/120, 1/2, 1/3 och 1/6 och får då: 1/4320
Vi kan nu på samma sätt som för Cheopspyramiden skapa en breddgrad av detta, 360/(2/13+1/4320).
360/(2/13+1/4320) = 55o 22' 57,52''
Skärmklipp från www.hitta.se med koordinatvisningen påslagen. Du finner den under 'Fler kartfunktioner'.
60 stenar
Vi ser nu att även antalet stenar i stenskeppet kopplar sig till Chefrenpyramiden via den viktiga konstruktionen som via (G5 + 6 + G5)/10 återskapar gyllene snittet och som även givit Guds namn i Bibeln. Delningen av 1:2-rektangeln sker där i 3/5.
Ales stenar byggs ju av rektanglar med relationen 7/12 som visats. Talet 60 kopplas nu till detta:
3/5 = 7/12 + 1/60
Relationen som ger ursprungsantalet stenar , 60, för Ales stenar, 3/5 = 7/12 + 1/60.
Rane stenar och stenskeppet vid Blomsholm
Möt stenar så stora att stenarna i Ales stenar ser ut som dvärjar. 24 stenar med en vikt mellan 20-30 ton gör Rane stenar till en gigant bland svenska stenskepp. Rane stenar ligger vid Askeberga strax väster om samhället Tidan i Västergötland.
Konstruktionen via kvadraten som ger gyllene snittet, Cheopspyramiden och Chefrenpyramidens vinkel, den vi även finner mellan gångarna i Cheopspyramiden ger lösningen för formen på flera svenska stenskepp. Rane stenar är en av dem.
Vi ser även i den en annan form vi finner i svenska stenkonstruktioner, treudden. Vi finner den i yttriangeln för Cheopspyramiden i konstruktionen.
Konstruktionen från kvadraten som ger Cheopspyramiden och Chefrenpyramidens vinkel. I yttriangeln för Cheopspyramiden ser vi nu en välkänd form bland svenska forntida stenkonstruktioner, treuddar.
Vi ser nu att formen på Rane stenar framträder via cirkeln som ger gyllene snittet och därmed Cheopspyramiden. Lägger vi in en cirkel till som skär i kopplingen mellan diagonalerna så har vi formen på Rane stenar.
Rane stenars form överensstämmer med gyllene snittcirkeln i konstruktionen, den som ger Cheopspyramidens yttriangel, men även Chefrenpyramidens vinkel och därmed vinkeln mellan gångarna i Cheopspyramiden.
Detta passar även som konstruktion för stenskeppet vid Blomsholm utanför Strömstad.
Placeringen av Rane stenar och Blomsholms stenskepp
Dendera templet och templet i Jerusalem var placerade utifrån delningen av cirkeln i 360 delar. 360 kom från talen som styr mönsterlängderan, 5*6*12 = 360.
Dendera templet hade som sin breddgrad talet 26 och templet i Jerusalem talet 31 som sina heltalsdelar. 26 är talsumman för talen som återkopplade Chefrenpyramiden till gyllene snittet. 31 är talet som främst kopplar Pi till Chefrenpyramiden. Men i den hebreiska traditionen har 26 och 31 även betydelse som talsummorna för Guds namn, YHWH, och talsumman för EL, begreppet Gud.
Summan 26+31 = 57. Ett tal som framträder i en cirkel när kvadraten som ger kopplingen till Pi kompletteras.
Utökas konstruktionen som kopplar Chefrenpyramiden till Pi så att summan av 26 och 31, 57, framträder så skapas två nya Chefrentrianglar. Blå triangeln till vänster har bassidan 6/11 och vi minns relationen för Chefrenpyramidens vinkel, arctan(4/3) = arctan(6/11) + arctan(26/57).
Relationerna 4/7 och 3/7 som framträdde i kvadraten som via 1/7 skapade Chefrenpyramiden framträder även här när en 1:2-rektangel kompletterar konstruktionen. Vi ser då även relationen 6/11 som är grunden för trappstegspyramiden i Sakkara. Basplattan i den pyramiden är rektangulär med relationen 27/31. 27 symboliserar mönstret och triangeln det skapar. 31 är ju både triangelns koppling till Pi och till gyllene snittet. Vi har nu grunden för breddgraderna för Blomsholmskeppet och Rane stenar.
Blomsholms breddgrad
Vi ser att relationen 3/7 är kopplad till relationen 6/11 som även motsvara talsumman för mönstrets talsumma 54. Summerar vi nu det vi har får vi stenskeppets breddgrad.
27+31+3/7+6/11 = 58o 58' 26,49''
Skärmklipp från www.hitta.se som visar breddgraden för stenskeppet vid Blomsholm, Strömstad. 27+31+3/7+6/11 = 58o 58' 26,49''
Rane stenars breddgrad
Summerar vi 26 och 31 och 4/7 så har vi grunden för breddgraden för Rane stenar. Men för att hamna i skeppssättningen krävs en kanske kontroversiell relation. 26 och 31 är ju även talsummorna för Guds namn, YHWH, och begreppet EL, Gud, för hebréerna. Talet för namnet Israel är 541 som sammanfattas av 271/270.
arctan(1) + arctan(541) = arctan(271/270)
Summera vi detta till det vi hade får vi Rane stenars breddgrad:
26+31+4/7+271/270 = 58o 34' 30,48''
Skärmklipp från www.hitta.se över Rane stenar med dess breddgrad baserad på 26+31+4/7+271/270 =
58o 34' 30,48''.
Vi ser nu både kunskapen bakom pyramiderna och Bibeln i våra gamla skeppssättningar. Vi har dessutom en intressant situation då Rane är ett västgötskt namn på Oden. Dessutom har hela området kring Rane stenar namn efter Oden.
Stenhed är en skeppssättning som ligger en bit nordöst om Ales stenar, läs om den här.
Stenhed
Läs även om Uppsala högar och Abydos, gamla Egyptens religösa centrum.
Uppsala och Abydos
|